Visst är kyckling gott? Jag tycker framförallt om det i Thai-wook, krispiga grönsaker med mjukt lätt vitt kött, mums!
Så visst är det väldigt synd att all dagens svensk kyckling växt upp under såna hemska förhållande att jag helt inte kan stödja denna produktion. Jag äter helt enkelt inte kyckling för jag vill inte ge pengar till folk som plågar och behandlar djur illa, detta är vare sig det handlar om Golden retrievers eller kycklingar.
Vi som Sverige alltid har kämpat för våra rättigheter, världens bästa land inom nästan alla kategorier, hur kan det då vara så att vi helt glömt bort våra djur? När jag nu vill berätta om hur vi svenskar behandlar våra kycklingar vet inte om jag ska börja med trängsel, gödselgaser, frätskador eller svårigheterna att gå.
Det är mycket som jag vill berätta men jag ska försöka hålla mig kortfattat, snälla ha tålamod med mig.
Trängsel. Kycklingar bor i stora stall, ibland upp till tiotusen fåglar på samma golv. Ni förstår kanske själva att det inte blir någon större respekt för den enskilda fågelns behov.
Svårighet att gå. Studier visar på att upp till 30% av kycklingarna har svårt att gå. Men eftersom samtliga kyckling är för tunga för sin egen benstyrka brukar inte ens friska kycklingar röra på sig särskilt mycket.
Skelettproblem. Detta var något som uppmärksammades redan på 1960-talet men har ändå bara förvärrats. Det som händer är att tillväxten och broskbildningen i benens ändar störs. Även blodkärlen i benen utvecklas onormalt. Kycklingarna blir i takt med sin ökande kroppstyngd, alltmer kobenta eller hjulbenta och halta.
Hjärtslag. Det är framförallt tuppar som drabbas av hjärtproblem, den höga tillväxten kräver så mycket syre att tuppens hjärta helt enkelt blir överbelastat.
Frätskador. Kycklingarnas foder har ett stort överskott på protein och gör att fåglarna bli dåliga i magen. Denna ammoniakgas som bildas från avföringen är väldigt frätande och stickande (vi människor bär andningsskydd i stallen ...för kycklingar finns dock inga andningsskydd.) Eftersom kycklingarna ofta har svårt att gå och därför ligger mycket, kan det fuktiga ammoniakbemängda ströet ge dem brännskador på fötter, ben och bröst. Problem med ventilationen är inte ovanliga och det händer att kycklingar dör av höga temperaturer och den dålig luften.
Ljust nästan dygnet runt. Detta bidrar till förändringar i ögonen och studier visar att de behöver upp till åtta timmar lång sammanhängande mörkerperiod varje dygn för att utvecklas normalt och inte få benproblem.
Avelsföräldrarna. Till Sverige importeras med flyg varje år ungefär 100 000 så kallade grand parents-kycklingar (90 procent hönor, 10 procent tuppar). Dessa blir föräldrar till de drygt 800.000 hönor som värper de kycklingar som sedan föds upp som slaktkycklingar. Stora problem har tillkommit med avelshönorna, på grund av sin störda äggproduktion vill de äta mycket och leder till stor övervikt så istället ”svälter” man hönorna vilket leder till att de blir väldigt aggressiva. Tupparna är väldigt aggressiva mot hönorna, detta beror på att man avlat de som har höga halter av könshormoner.
Föräldralös. Precis som våra barn i magen kan en liten kyckling från ägget höra sin mamma. När den sen är född lever den tillsammans med sina kullsyskon (5-10st) tillsammans med sin mamma i nära gemenskap och de följer henne vart hon än går. Ser hönan eller kycklingarna någon misstänkt fara, ger de ifrån sig ett enstaka kort, högt varningsläte och letar efter skydd. Skyddet för kycklingarna är vanligen hönan och de kryper snabbt in under hennes skyddande vingar och dun. Om en kyckling däremot känner sig övergiven eller är hungrig och frusen, utstöter den flera höga genljudande pip. Är hönan i närheten, kommer hon då genast rusande. Likaså om kycklingarna bråkar för mycket med varandra, träder hönan in och lugnar ned dem. Idag kläcks kycklingarna i maskin.
Lastning och transport. Transport är ett stressmoment för alla djur. Första gången de blir transporterade är det från kläckeriet till kycklingfarmen och andra gången är det till slakteriet. Allt som hörs från lådorna är rädd pip, studier visar att många kycklingar bli skadade både i och urlastning och när de stöter emot varandra under transporten.
Slakt. Fem slakterier gör 90% av jobbet av de svenska kycklingarna. Slakten av kycklingar är vanligen mer mekaniserad än slakt av andra djur. När kycklingarna har packats upp ur transportlådorna, hängs de vid fullt medvetande i benkrokar så att huvudet hänger ned-åt. Upphängningen sker ofta väldigt snabbt och med avsevärd kraft, varför risken är stor att kycklingarna skadas.
(Märk väl gärna bilden nedan på de eventuella skadorna.)
Krokarna åker sedan längs ett löpande band och kycklingarna ska bedövasgenom ett strömförande vattenbad, i vilket deras huvuden änger ned eller detta är i alla fall meningen. I verkligheten håller många kycklingar upp sitt huvud, varför de riskerar att få halsen uppskuren helt obedövade. Livsmedelsverket som ska se till hygienen vid Sveriges slakterier, har flera gånger rapporterat om skador som kycklingarna fått vid lastning, transport och hanteringen innan de slaktats.
Utländsk kyckling. När man inte tror att det kan vara värre så kan det faktiskt det. I de flesta europeiska kycklingstall har man fler djur på kvadratmeter vilket leder till större risken för överhettning och att kycklingarna på grund av trängsel far illa. Likväl blir sjukdomar och skador som benproblem, hudinflammationer och frätskador värre. Hög användning av läkemedel (antibiotika) tyder ofta på dåliga miljöer för djuren och är vanligt i många länder. Det är dessutom ett problem, då bakterier lätt blir motståndskraftiga och därmed bli farligare för både djur och människor. Sedan 1986 har Sverige ett generellt förbud mot tillsatser av antibiotika i djurfoder i tillväxtsyfte men märk gärna att detta inte gäller andra EU-länder
Under lång tid har importen av kycklingkött till Sverige ökat och allt kött som importeras kontrolleras. Trots detta importintyg inte är någon garanti för salmonellafrihet, år2000 visade det sig att 12.5% av det kontrollerade köttet var salmonella smittat. Köttet kommer främst från Thailand och Brasilien. En stor del av detta kött packades om i Tyskland och Holland och kom ut i svenska butiker som »tysk« och »holländsk« kyckling.
Med sanningen i vitögat, jag väljer numera alltid tufo i min thai-wook.
