Translate

fredag 23 mars 2012

MAMMA

Jag ville nu forklara en del fragor som kommit upp fran inlagget "SANNINGEN" (kanslan av att jag sagt for mycket var alldeles riktigt;)
Till att borja med jag mar faktiskt bra, otroligt bra! Anledningen till vara galenskap ar for att det ar otroligt roligt att luffa runt. Anledningen till att jag slutat raka benen ar for att det kanns sa befriande och anledningen till att vi lever under en strikt budget ar for att vi vill spara ihop pengar till en Asien resa.

For att visa oroliga sjalar (Mamma) ar har nu ett lattsamt "ma bra inlagg." Nagra snalla bilder fran de senaste tva veckorna. Det har faktiskt inte blivit sa mycket fotograferande fran min sida, incidenten med min sondriga harddisk har fatt mig till att tappa lusten for allt som har med fotografi att gora men några suddiga mobilkort har det än så lange blivit.

Soluppgång i Newcastle



Samma morgon, samma soluppgang.



Detta var troligtvis den anda dagen det inte regnade, jag passade på att tvatta underklader och sen lag vi och tittade på dem medan de torkade.


Pa biblioteket hade surf-forfattaren Tim Baker foredrag, gratis vin och underhallning, rolig overraskning nar allt vi forsokte gora var att komma bort fran regnet.





Ovan har ni tva olika utsiktsbilder fran bilfonster, man far se mycket vacka saker man inte raknat med nar man liftar.

Sa dar det var alla bilder jag hade fran denna gangen, jag ska forsoka blogga lite oftare sa att ni vet att jag lever, inga fler oroliga email tack, ha de toppen!


torsdag 22 mars 2012

BYRON BAY

Där ute öser det ner, att det har regnat i över en vecka nu men för mig gör det desamma för just nu tältar vi inte utan har tillfälligt flyttat in hemma hos min vän Bianca i Byron Bay. Ikväll jobbar både hon och hennes pojkvän och vi har ett mysigt hus för oss själva. På högtalarna spelas Nirvana, maten lagar Lowell och jag tycker livet känns riktigt underbart.

SANNINGEN

Jag ursäktar för tystnaden som har pågått här på bloggen. Min tanke med att skaffa iphone var ju just att det skulle bli lite livligare och flera uppdateringar men sanningen är den att jag inte har velat berätta vad för tokigheter jag och amerikanen har för oss.
Jag tänkte att det skulle låta alldeles för banalt om jag visade i bild och text om hur vi kampade i stadsparker, litade runt i små byar, sov under bar himmel på en lekplats, letar jobb fast jag inte har ett visum, slutade raka samtliga kroppsdelar, om varför vi lever på morötter och gröt för att hålla budgeten och....
... nej det får räcka här, jag har en känsla av att jag har sagt mer än jag skulle.
Jag lever och mår bra. Kram


tisdag 13 mars 2012

TUFF TUFF

Vi har nu lämnat Sydney, väskorna, tältet, iphonen, amerikanen och jag.

söndag 11 mars 2012

GOD MORGON

Klockan är strax efter sju på morgonen och jag väntar på Tullio utanför mitt gamla jobb, idag ska jag arbeta ...för första gången på tre månader.
Jag tänker tillbaka på mitt gamla galna Sydneyliv, det var verkligen inte många morgnar jag kunde säga att jag mår så här bra.

Jag ger situationen tummen upp, jag har sovit, är inte bakfull och kommer att snart tjäna lite pengar.

FASCINATIONEN FORTSÄTTER

Just nu sitter jag och kollar på vackra Amanda. Jag är helt fascinerad att man kan fotografera, blogga, redigera bilder och lyssna på vacker svenska, allt på samma gång! Det här med iphone is blowing my mind! Nu måste jag tyvärr återvända till nutiden innan någon slår till mig!

lördag 10 mars 2012

HERRE JÄVLAR

-"Herre jävlar", utbrast Erika när hon insåg hur beroendeframkallande, kul och informationsfull en iphone är fyra timmar senare.
Detta trodde hon då aldrig skulle inträffa i Erika Världen.
-"Like an addict, hocked after the first hit", sa Lowell och syftade på hennes nya ohälsosamma kärlek för teknik men inrest inne önskade han bara att han också hade en lånad i-telefon.

UPPDATERING

Jag har lämnat Nya Zealand och befinner mig numera i Australien, Sydney närmare bestämt. 
Än så länge har de senaste fem dagarna jag varit här mest handlat om att organisera mig, det vill säga att göra mig med de saker jag inte förmådde mig till att göra mig av med innan jag begav mig till Nya Zealand. Allt jag äger är nu nerpackat i en stor ryggsäck, mitt liv finns i den där väskan. 
Vad mer har jag hunnit med... just det min hårdisk har dött, där fanns bara alla bilder jag någonsin tagit (sedan 2008 och utan någon form av backup.) Det har involverat tårar och en stor portion panik. Så sluta att fråga efter Nya Zealandbilderna, de är just nu hemma hos Joel i hopp om räddning. 
Trots hårddiskdramat har min kompetens av teknik fått ett stort uppsving, numera är jag en förvirrad iphone-ägarina. En vän till mig hade två och nu har vi istället var sin, så spännande! Nu kommer bloggandet förhoppningsvis vara mer regelbundet (dock inget löfte) och troligvis innehålla mängder utav suddiga mobilbilder som ser ut att höra hemma i 70-talet.

Från tegelsten till litet stycke teknisktunder.
Bildkvalitet urusel, precis som lovat.