Precis som skylten skvallrar om har vi varit på djungeläventyr idag.
Jag vet inte om vi gick alldeles fel där i slutet eller om det så skulle vara, för när djungeln tog slut befann vi oss plötsligt mitt i ett fält där det odlades sallad. Efter att ha sprungit igenom några vattenspridare och var lagom blöta fick vi syn på man som skrattade och pekade på vart vi kunde hitta en väg ut.
Tillbaka till någorlunda civilisation igen fortsatte vi vår vandring längs vägen upp mot en teodling. Upp och upp slingrade sig vägen till utsikten utav fler sallad- och grönsaksodlingar. När en liten lastbil stannade till och frågade om vi ville ha skjuts kan jag ju säga att vi inte tvekade en sekund och hoppade upp i lastutrymmet där bak.
Efter några kilometer upp förändrades snart landskapet och istället för sallad kunde vi nu se tetäckta kullar så långt ögan kunde nå. "Lowells
we are in heaven" utbrast jag och vi både kunde inget annat än att skratta åt allt detta vackra.
we are in heaven" utbrast jag och vi både kunde inget annat än att skratta åt allt detta vackra.
Väl framme och avsläppta vid tefabriken han vi inte många steg innan vi träffade på ytterligare några trevliga malajer. Efter att vi blivit bjudna på frukt som smakade som aromatkrydda bjöd de med oss för att avnjuta en kopp te tillsammans innan de skulle köra hela vägen hem till Johor Bahru.
Till vår stora besvikelse upptäckte vi senare att fabriken var stäng så efter att ha strosat runt i teodlingen ett tag började vi den långa vandringen tillbaka. De visade sig ganska snart att det faktiskt var en trevlig promenad. Det var konstant nedförsbacke och utsikten gick det då inte att klaga på! Efter en timmes promenad var vi dock tillbaka till grönsakerna och vi kände oss färdig promenerade, Tänk er vår lycka när ett engelskpar stannade och frågade om vi ville ha skjuts tillbaka till byn!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar