En smula vemodigt kändes det att behöva lämna Cameron Higlands men så blir det ganska så ofta för jag fäster mig lätt vid människor jag knappt känner och teet på en viss restaurang. Bussen vi lämnade i hade dock något de allra flesta andra bussar saknar, benutrymme. Jag brukar egentligen inte bry mig om just benutrymmet, kort som jag är, men detta kändes som VIP.
Genom bussfönstret så vi hej då till de tetäckta kullarna för en sista gång och påbörjade vår fyra timmars långa bussresa till Kuala Lumpur och tillbaka till värmen tuggandes på tuggummi med tesmak.
Kuala Lumpur välkomnande oss med högt tempo, höga skyskrapor och otroligt värme. Avsläppta i centrum lyckade vi oss att ta oss till China Town där vi hört det skulle finnas billiga rum.
Efter ett kort eftermiddagsbesök i ett indiskt tempel spenderade vi sedan kvällen i China Town.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar