Banda Aceh

Det blev till att gå upp tidigt i morse. Färjan lämnade klockan åtta och det var en timmes bilfärd dit. Väntades på taxin som skulle ta mig till hamnen träffade jag Viktor. Han visade sig snart vara en trevlig finlandssvensk och lät lika mysig som mumin. Precis som jag skulle han också spendera dagen i Banda Aceh, han väntades på flyget morgonen därpå och jag på min nattbuss.

Hur som helst vi skildes åt där efter taxin eftersom vi skulle med olika båtar. Viktor hade tid att passa i Banda Aceh och jag tog det billigare alternativet tillbaka till fastlandet. Båtfärden spenderade jag istället pratades med en indonesisk webbdesigner.
Väl framme stöter jag på Viktor igen. Han hade fixat med guide och chaufför för en dagstur och undrade om jag var pepp på att hänga på. Sagt och gjorde det blev en galen dag, galen blev den mest för att vår guide var helt otroligt tokig. Aldrig för har jag träffat en snubbe med så många skämt och jag hade ont i mina kinder när jag satt där och reflekterade över min dag på nattbussen. Den kvällen somnade jag vid åtta och vaknade inte förens jag var framme i Medan.

Visst ser det modig ut, att jag sen aldrig skulle våga att köra runt i Banda Acehs galna trafik är en annan femma.